Textil kan jag arbeta med på många olika sätt. På många förskolor har jag sett att det finns små vävramar där barnen kan väva en liten matta eller en liten duk. Det jag sett är att barnen tycker det är roligt att få skapa något eget och det finns olika mönster att väva efter och barnen kan hitta på egna mönster i vävningen. Korsstygn är däremot något jag inte sett att barnen gör på förskolor jag varit på. Det är synd för att det finns olika svårighetsgrader som stora och små rutor på tyget. När barnen gör korsstygn kan de använda en trubbig nål för att minska risken att barnen sticker sig1. Jag själv gjorde mycket korsstygn när jag var liten och tyckte det var roligt och det är något jag vill introducera för barnen på förskolan. Med barnen på förskolan kan vi använda korsstygn och vävning för att till exempel inreda ett dockhus. Odeller, Eldholm & Hagstrand-Velicu (2010, s.14) beskriver att barnen får känna tillhörighet genom att skapa tillsammans, samtidigt som barnen får öva sig finmotorik och utveckla sina kunskaper i språk och matematik.

 

När jag som pedagog arbetar med textil i förskolan förekommer det nya ord som kan vara främmande för barnen, då är det viktigt att jag talar tydligt så att barnen förstår mig. Svensson (2009, s.13) beskriver att talets betydelse bygger på samspel mellan parterna som talare och den lyssnare. Taleren måste anpassa språket för den lyssnande för att en förståelse mellan dem ska ske.

 

Arbetet med textil i förskolan anser jag ska vara tillgängligt och roligt för barnen. Jag hade arbetat med att göra saker tillsammans med barnen. Ett exempel kan vara att tillverka egna vimplar där barnen får göra sin egen vimpel för att sen sätta ihop dem och hänga upp den på förskolan. Jag hade själv velat göra en egen trasmatta tillsammans med barnen av gamla lakan eller andra återvinningsmaterial. Det ska vara fri tillgång att arbeta med mattan när barnen vill och den färdig produkten kan bli en symbol för barnens gemenskap. 

Gamla lakan och tyger kan också flätas ihop och göra servetthållare eller girlanger. Girlangerna kan vi lägga ut för att symbolisera olika matematiska former. Läroplanen för förskolan (lpfö 98, rev.2010, s.10) skriver att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja enkel teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. 

 

Jag gillar att återbruksmaterial för att göra någonting nytt av. Tyger kan sys om till utklädningskläder, ett lapptäcke eller också en matta eller duk. Ett plus i abetet med textil är att barnen ofta tycker det är roligt att få upptäcka nya material och möjligheter. När vi återbrukar material på förskolan kan vi också samtala med barnen hållbar utveckling i det syfte att barnen ska få en förståelse till varför det är bra att återbruka material. 

 

1. Cathrin Berg. Textil 3. 6/4-2016 Campus Varberg

 

 

Läroplanen för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket 

 

Svensson, Ann-Katrin (2009) Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur