Musik och rytmik finns runt omkring oss hela tiden. Att lyssna till trafikens brus, vindens sus, hjärtats slag och gitarren någonstans på ett torg. Ferm Thorgersen (2012, s.70-71) beskriver att världen blir meningsfull med interaktion med den. Att musiken och världen inte kan finnas utanför människan utan att vi är bundna till omgivningen.

Att använda musik i förskolan bör enligt mig vara någon lekfullt och utforskande. På förskola kan vi utforska olika ljud, pulser, instrument och takter genom till exempel dans, sång och med händer och fötter. Att utforska och lära musik genom kroppen. En övning vi gjort är att vi klappade en takt med händerna och en puls med fötterna, tillsammans blev det en häftig ljud upplevelse. Denna övning kan göras enklare men också svårare, det gäller att anpassa efter barnen. Börja på en enkel nivå och arbeta utifrån den och utmana med svårare steg, takter och pulser. En rytm är en sammansättning av korta och långa ljud1.    

Jag anser att musik bör utforskas på en nivå som är lämplig för barnens intresse, men också att kunna skapa ett intresse för barnen, också att alla barns olika kulturer kan träda fram. Att lyssna och höra musik och intrument från olika länder då musik och rytmik ser olika ut i olika länder. Jag som förskollärare hade tagit fram intrument för att låta barnen känna, lyssna och prova de olika intrumenten för att bilda en egen uppfattning om vad de känner och tycker inför dem. Musik utforskars inte bara genom intrument utan kan utforskas genom till exempel olika djurläten. Var i munnen används ljuden, kan jag härma alla djurs läte eller är det bara enskilda jag kan härma. Jag anser också att vi kan tillsammans utforska ljud genom att enbart lyssna, att med stängda ögon få en inre uplevelse av ljud, takter och instrument. För att känna och skapa musik behöver vi inte spela instrument eller sjunga, vi kan lyssna på redan gjord musik, att vi sätter på en låt från en skiva och förstärken musiken genom att vi dansar med sjalar. Barnen kan då känna sig tryggare när de dansar med ett föremål eller när barnen får dansa med varandra. 

Det finns olika dimensioner av lärande inom musik. Ferm Thorgersen (2012, s. 71-71) beskriver Sturkturell-, akustisk-, emotionella-, existensiella-, kroppsliga och spänninsmässoga musikaliska kunskaper. Dessa innebär bland annat att vi har kunskap om musikens uppbyggnad, hur låter musik, hur känns musik, identitetsskapande, rörelse och spänningar i musiken. 

Vi fick ett tips om insamlingen av intrumenten när aktiviteten var färdig. Vi sjöng en version av "gubben i lådan" som löd: Intrumenten i korgen, lägger vi i, lägger vi i, nu ska de sova... Detta blir ett lekfullt sätt att samla ihop materialet och som förhoppningsvis gör det mindre "rörig" vid avslut av aktiviteten2. 

Vid musikaktiviter hittar jag mål från läroplanen för förskolan (lpfö 98, rev.2010) som styrker mitt resonemang kring detta. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

- "känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Detta mål kan jag styrka genom att barnen får lyssna och prova intrument från andra kulturer." 

-"utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Detta mål anser jag tala för sig själv i detta sammanhang."

1. Karin Lindahl. Musik 2. 8/2-2016 Campus Varberg 

2. Karin Lindahl. Musik 1. 25/1-2016  Campus Varbger

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur